MURGRÖNAN...

Jag satt vid datorn vid 23-tiden en kväll i juni, när jag hörde ett mullrande ljud från trädgården...

Vår fantastiskt vackra och gigantiskt stora murgröna, hade precis rasat ner...

Den hade släppt från muren och rullat ihop sig, det gick på ett långsamt ögonblick!

Vi skulle resa bort på en månad dagen efter och det är först nu i dagarna som maken har kunnat ta hand om det hela.
Den ser inte så stor ut här, men den fortsätter på nästa vägg...

Kära Murgröna, du är gårdens prydnad och jag är säker på att du kommer att bli lika fantastiskt fin igen!