Raksträcka...

Idag, känns det som att vara på en raksträcka!

Med andra ord, jag ser inte vad som väntar, händer där framme. Tittar jag bakåt så har det passerat...

All tid som finns blir tydligt otydlig, eller? Nobelprisfrågor nu, märker jag. Eller Bodil Jönsson kanske har svaret.

Jag håller på att installera mig i mitt nya liv med arbete hemma. Packar upp arbetsmaterial från kontoret.

Nya rutiner måste till!

Det är svårt att gå förbi en hög med kläder och låtsas att man är på jobbet.

Allt man tänkte fixa till´om man var hemma... Måla om i den där hörnan, ta bort tidningshögar och sortera dem, blir inte av.

Jag tittar ut och ser att småfåglarna snabbflyger kors och tvärs.

Jag får nog förlåta mig själv att det tar lite tid. Jag har ju precis börjat -JOBBA HEMMA-